Första försöket...
Jag har precis satt en grunddeg för att jäsa i minst 6 timmar och ska med den sedan ge mig på att baka ett surdegsbröd. Än så länge är det bara en deciliter rågsurdeg, vatten, 5 gram jäst och lite dinkelmjöl som ligger i bunken. Spännande.
Surdegen fick jag av Magnus Johansson på hans bageri i Hammarby Sjöstad förra året när jag gick en brödbakningskurs hos honom. Han lärde mig en hel del bra saker som till exempel att jobba degar länge, att bröden inte måste vara perfekt formade, att smör hellre ska vara rumstempererat än smält, att saltet ska i sist annars blir brödet grått i färgen och mycket mer...
Jag har lyckats hålla en av hans surdegar vid liv (vetesurdegen dog) och det ska bli roligt att ge sig på att baka med den nu,.. bättre sent än aldrig.
Jag kanske inte är någon proffsbagare, men visst ser jag ut som en?!
På önskemål av trogen läsare kommer här ett recept,
på ett bröd jag bakade i påskas.
Långpannebröd med ost och solroskärnor
Ingredienser:
-
50 g jäst
-
5 dl vatten
-
½ dl olivolja
-
2 dl lagrad ost (eller mer, jag tog mer!)
-
1 dl solroskärnor
-
1 msk socker
-
2 tsk salt
-
15-16 dl vetemjöl
-
ett ägg, till pensling
-
lite mer ost, till garnering
Gör så här:
1. Smula jästen i en bunke. Rör ut den i vattnet som skall vara ”fingervarmt”.
2. Tillsätt olja, ost, solroskärnor, socker, salt och nästan allt vetemjöl. Spara lite mjöl till utbakning.
3. Arbeta degen smidig tills den släpper bunkens kanter. Låt degen jäsa övertäckt i ca 40 minuter.
4. Tryck ut degen i en väl smord långpanna. Skär, eller skåra med degskrapa, för att skapa ca 25 rutor. Nagga degen med en gaffel och låt den jäsa ytterligare 30 minuter.
5. Värm ugnen till 225°. Pensla brödet med ägg och strö över mer ost.
6. Grädda mitt i ugnen i ca 20 minuter. Låt det svalna på galler innan det bryts i bitar, eller ät det direkt, varmt, som jag gjorde... så att smöret smälter... mmm.
Brödet på jäsning
Färdiggräddat och dokumenterat på bild
Det andra brödet på bilden är ett
Italienskt lantbröd som jag redan lagt upp recept på här på bloggen. Den här gången penslade jag det med ägg och strödde på pumpakärnor istället och voilá! Ett helt nytt bröd, nästan.
Hoppas att recepten kommer till nytta och berätta gärna hur det gick!
Mille
Ibland är man bra fånig när man inte vågar prova något nytt...
Musslor kokade i vin och vitlök har jag ju ätit massa gånger - det är ju så gott och lyxigt. Men varför har jag aldrig lagat det själv? Jag trodde att det skulle vara jättesvårt, men det var ju busenkelt.
Ingredienser:
(räcker till förrätt för fyra, eller middag för två)
Gör så här:
-
Tvätta och spola musslorna ordentligt under kallt vatten. Släng alla de som inte är stänger sig.
-
Finhacka lök och vitlök.
-
Fräs löken i olivoljan i en stor kastrull, lägg i musslorna och rör om.
-
Häll över vinet och koka upp. Tillsätt grädden, salta och peppra.
-
Lägg på locket och låt det koka i 2 minuter, tills musslorna har öppnat sig. Ät inte de som inte har öppnat sig, släng dem.
-
Blanda i örterna och servera i djupa skålar.
Stora mumsiga musslor
Duka fint och servera den goda förrätten
Inte visste jag att det skulle gå så snabbt och lätt att koka musslor, men nu vet jag att jag har en till god och lyxig förrätt som jag behärskar.
Vi orkade inte vänta på våren,
och har därmed grillat flera gånger sedan sist. Dock har sambon gett upp sina shorts och sommarskjortan igen när han insåg att alla gäster hade det så varmt och gott inne i huset med sina glas i handen.
I frysdisken på Ica kan man ibland hitta lite roligare kött och mycket vilt. Vi ville testa oss fram och valde den här grillkvällen att servera vildsvin och känguru. Vildsvin hade jag smakat tidigare och det är väldigt saftigt och gott. Känguru däremot var en ny smakupplevelse.
Glada grillgänget
På tallriken ligger en vilsvinsbiff, hemmagjort vitlök- och örtsmör, hemlagad potatisgratäng, cocktailtomater och schalottenlök i balsamvinäger och bearnaisesås från påse
Så gott det var alltihop, en riktig festmåltid. Men, vi konstaterade att känguru är som en oxfilé - den får absolut inte grillas för länge. Ju rödare kött desto saftigare och godare. Skulle nog även kunna jämföra det med lamm som om det tillagas för länge blir det segt och smakar kofta, sägs det ju. Kan annars verkligen rekommendera både känguru och vildsvin, det är också roligt att komma ett steg ifrån den vanliga karrén och ryggbiffen som annars grillas hela tiden.
Det ska bli spännande att se om jag hittar något annat exotiskt kött nästa gång. Här i närheten där jag bor finns annars en köttbod dit man kan specialbeställa kött och jag måste säga att jag är lite nyfiken på alligator, efter att ha studerat Jamie Olivers amerikanska kokbok.
Bara inte kanin! Det kommer jag nog aldrig att smaka, man äter inte sina husdjur. Så det så.
"Kockens" Chokladmousse,
med 70% kakao och tydligen en "äkta italiensk dessert", det var jag tvungen att prova. Jag är mycket förtjust i helt vanlig chokladpudding och brukar inte vilja byta ut det hederliga orginalet men ibland får man chansa.
För att piffa upp efterrätten tog jag fram mina fina handblåsta martiniglas som jag tror att jag fick i 18årspresent av gamla skolkompisar. Härligt att de kommer till användning!
Chokladmoussen skulle vispas jättelänge, men jag fuskade lite när elvispen blev lite för varm
Med vispgrädde och hallon på toppen blev det en lyxig dessert till spelkvällen
Provsmakningsbetyg: Smaskens till sista slicken
Jag kommer nog satsa på den här chokladmoussen igen, tills jag orkar lära mig att göra helt egen från grunden det vill säga.
